Shopping ute i vildmarken.

En vanlig onödig dag som ofta präglar Högskolans mentalitet. Vi kliver upp kl. 08.00 på morgonen, 09.00 ska vi vara i skolan. Det är information angående uppsatsskrivning i metod B. Efter 20 minuter var informationen slut och allt kunde ha sammanfattats i ett litet mail på 3 rader som vänligen kunde ha skickats ut till oss. Men nej, istället var vi tvungna att gå upp så tidigt för att ha lektion i 20 minuter. Skolan har svikigt mig många gånger nu, jag behöver sömn! Nåväl, inte sura. Vi, ett gäng hade andra planer i tankarna för denna dag. Vi skulle ut på shopping i vildmarken. Med 1000- lappar på kontot begav vi oss ut på jakt efter märkeskläder.

Nästa stopp, Lager 157. Ett trevligt ställe som jag besökt några gånger förut. Idag hade vi tur med trafiken och folket. Vi såg varken skymten av det ena eller det andra. Kläderna väntade på att just de skulle bli utvalda och få följa med oss hem, så att vi kunde hänga in dem i garderoben och upptäcka dem åter efter 3 år. Bara 2 timmar in i shoppingen var vi helt slut och vagnen började bli väldigt dyr. Det var dags att pysa. På återseende får vi säga. För tillbaka vi lär alltid komma.

Tack för en underbar dag, Jennie, Jesper, Alexander, Viktor, Daniel och Christer!

Det slutade med ett hål i örat.

Som alla normala dagar började denna med en kraftig försovning. Det måste ha varit första gången sedan jag började skolan i höst som jag försov mig, (vilket innebär ett nytt rekord för mig). Yrvaken, trött och hungrig kravlade jag mig upp ur min sköna och underbart varma säng. Kan inte förstå varför jag klagade igår natt på att det var alldeles för varmt i sängen… Nåväl, efter 10 minuters försening och 30 minuters föreläsning var tröttheten ett faktum. Varför var jag uppe till 02.00 igår när jag viste att jag började 10.00? Bara min pojkvän vet.

När den oändligt långa och sega lektionen började närma sig sitt slut fick jag en idé. Jag ska gå och ta hål i örat… Detta bara för att jag ville känna hur det kändes, och för att det om möjligt skulle dämpa min otroliga värk i magen (tjejer vet vad jag menar). Dessutom har jag alltid fantiserat om att ta ett hål till. Väl inne i salongen och två knapptryck från pistolen senare var där fortfarande inget hål. Va? Ja, tydligen hade det blivit något tillverkningsfel så jag blev någon slags ”försökskanin”. Tredje gången gillt och hålet kom på plats. Det gjorde ont. Positivt var ju att värken i magen försvann, men den uppkom dessvärre åter på kvällen. Tjejer är dömda att bära denna börda var tredje vecka. Livet är tufft. Vad ska man hitta på nästa gång?

TV: n styr mitt liv?

Det är inte ofta man sätter pennan i handen och låter tankarna flöda ner på papperet. Nej, idag sätter man händerna på tangentbordet och låter fingrarna snabbt skriva bokstav för bokstav, som tillsamman bildar fina meningar och ord. Tekniken. Den är både bra och dålig. Datorn är bra. Den är toppen när man förstår sig på den, men besvärlig då den visar ”blue screen” gång på gång. Nåväl, jag ska prata om teknik, fast i annan mening, nämligen TV: n och dess påverkan på våra liv. Är den bra, dålig eller bara en missbrukande burk där pengar flödar in och ut?

Jag har verkligen svårt att förstå att somliga kan vara så beroende av något. Eller nu kanske jag ljuger en gnutta, visst är det lätt att hamna i fällan, du är fast och ingen kan ta dig därifrån. Går det att likna vid ett missbruk? Kan man missbruka TV serier? Ja, tydligen kan man det om man sitter framför TV: n från klockan 13.00 tills mörkret åter bli ljust. Jag har själv kommit på mig sittandes framför ett TV program som jag egentligen inte behöver se, men som jag ändå är fastklistrad vid. Man tänker att man ska stänga av i pausen, men då händer det alltid något spännande i slutet som man måste fullfölja. Man är fast i soffan. Producenten har lyckats med sin senaste produktion. Plugget får vänta, och vem tjänar på detta? Ja, inte är det min tentamen eller mina betyg. Bästa sättet att plugga är alltså inte nära en TV, vilket innebär inte i ditt hem! Sök upp närmaste bibliotek eller annan valfri lugn och harmonisk plats.

Syns i tentasalen!

Min värld

I en värld full av mening men ett område full av tvekan, kan det ibland vara svårt att ta itu med sin ångest. Självklart är det inte alltid jobbigt att sätta sig i en föreläsningssal och vänta på att något spännande och lärorik ska uppnås, men ofta beter sig sambandet inte så. Vi studenter har nu kommit fram till den värsta, eller åtminstone den ointressantaste kurs man kanske någonsin kan läsa. Jag har ingen egen vilja i samspelet, jag måste läsa kursen för att få godkänt i programmet. Jag känner riktigt hur jag varken har ork eller lust över att läsa två stentunga metodböcker, notera metodböcker! Min hjärna släpper inte in denna sorts litteratur, något som säkert kommer att bita mig i rumpan förr eller senare. Det känns så dystert, hela världen är grå och allt bara för en kurs? Det är tungt…

Ikväll tänker jag dock inte plugga. Jag har inte inspiration nog! Efter ett par sega gubbar och en varm sal befann jag mig på shoppinggatans runda. Något som påminde mycket om förr, och något som jag saknar stort. Det är otroligt hur intressanta vissa saker är, medan andra faller i diket när man blundar. Jag var trött, men inte nu längre. Jag ska på tjejkväll med glada brudar som gillar vin och Nintendo. Min ande har funnit ro, jag är mig själv och här blir aldrig världen grå.

"Allt kan gå din väg, bara du vill."