Min värld

I en värld full av mening men ett område full av tvekan, kan det ibland vara svårt att ta itu med sin ångest. Självklart är det inte alltid jobbigt att sätta sig i en föreläsningssal och vänta på att något spännande och lärorik ska uppnås, men ofta beter sig sambandet inte så. Vi studenter har nu kommit fram till den värsta, eller åtminstone den ointressantaste kurs man kanske någonsin kan läsa. Jag har ingen egen vilja i samspelet, jag måste läsa kursen för att få godkänt i programmet. Jag känner riktigt hur jag varken har ork eller lust över att läsa två stentunga metodböcker, notera metodböcker! Min hjärna släpper inte in denna sorts litteratur, något som säkert kommer att bita mig i rumpan förr eller senare. Det känns så dystert, hela världen är grå och allt bara för en kurs? Det är tungt…

Ikväll tänker jag dock inte plugga. Jag har inte inspiration nog! Efter ett par sega gubbar och en varm sal befann jag mig på shoppinggatans runda. Något som påminde mycket om förr, och något som jag saknar stort. Det är otroligt hur intressanta vissa saker är, medan andra faller i diket när man blundar. Jag var trött, men inte nu längre. Jag ska på tjejkväll med glada brudar som gillar vin och Nintendo. Min ande har funnit ro, jag är mig själv och här blir aldrig världen grå.

"Allt kan gå din väg, bara du vill."