När texten får liv

Visst är det så att ibland så fastnar vi för vissa låtar!? Idag hände det mig. Jag blev så förälskad att jag måste dela med mig av min glädje. Är det inte fantastiskt att man faktiskt kan skriva vackra texter som följer en djupt in i hjärtat? Texten utan sång må kanske vara som kläder utan färg, men vad gör det när budskapet syns bättre nerskrivet? Gruppens namn är Hel och denna låt är från deras album vid namn Blodspår (2001).

Engelbrekt

vid kusten samlas kvinnofolk

för att få sin man i jord

röster ekar i själen tung

men från munnar inga ord

en rustning kall av stelnat blod
lades fram vid hennes barm
den visar spår av hjältemod
fast tomt är järnet i arm

så hon lät kasta sin slöja lät vinden ta vid
krafter ger vika i ben
den skrift lärde prisar vår rikshövitsman
han ska ristas i vackraste sten
låt fåglar få sjunga ditt namn genom skyn
låt fåglar få bära din dröm
till ädlaste krigare till ädlaste dräkt
skall ditt namn aldrig falla i glöm

en färgad rustning ett minne blott
ner i graven sänks
en sista fanfar, trumpeter, gevär
gör så att ögonen sakta de dränks

luften är kvav, tårarna är slut
men i tysthet hörs fåglarnas sång
vi ska föra hans namn genom stormarnas vind
vi skall följa hans steg genom dödsrikets gång

så hon lät kasta sin slöja lät vinden ta vid
bönder med fanan så sträckt
den skrift lärde prisar vår rikshövitsman
stolta Engelbrekt
de lät fåglar få sjunga hans namn genom skyn
till bönder av ädlaste dräkt
från ädlaste krigare av ädlaste släkt
stolta Engelbrekt!

en skugga söker genom löv
hans grav har blivit täckt
vild djur håller stilla vakt
när sol har blivit släckt

vid ängens slut en örn slog ner
skarpt var vingen sträckt
en hälsning genom vinden sjöng

vi minns dig Engelbrekt.

www.vikingarock.se

So lost for money

Jag har inte råd, eller visst kan man skaffa sig pengar men det är inte så roligt när man tappat dem. Speciellt inte stora summor som man aldrig kommer att få tillbaka, om inte skatteverket är snälla i år mot en.
Den tragiska dagen startade när jag en stressig dag var på väg till arbetet och i all hast beslutade jag mig för att ta med lite pengar att handla mat för på vägen hem. Men i stundens förvirring kom pengen port och där stod jag med ett par nyinköpta öronhängen som jag inte ville lämna tillbaka. Man får se till att inte tappa humöret och tänka på att pengar inte är allt och att pengar alltid kommer och går. Nej, idag är jag inte ledsen eller arg över att jag är så klumpig. Men jag kunde önska att man inte vore så förvirrad utan kunde hålla sina pengar i plånboken utan att de skulle trilla ut. Värre kunde det ha varit. Jag kunde ju trots allt tappat mitt kort, körkort eller vad fan som helst som hade varit så mycket värre än tre siffror. Ibland har man bara dåliga dagar och ibland kommer de där dagarna vi kallar bra, de gillar vi. Glöm bort besvären och gläds åt den lycka vi håller kär i varje hus och hem.

Håll hårt i plånboken!

Världen är så liten

Världen är bra underlig när man börjar fundera. Jag kan inte börja förklara ens allt som skett den senaste veckan. Det känns som om hela världen vänt sig och studsat runt flera varv. Men samtidigt känns allt så bekvämt och igenkännligt. Man tycker om det, man accepterar det och man infinner sig i just detta nu. Säkert är det många som inte förstår ett skvatt av vad jag babblar om, men någon gång kommer just du att förstå på ditt egna sätt.
Nu närmar sig en ny vecka och nya äventyr sätts på prov. Man vet aldrig hur man kommer att må eller vad som kommer hända när veckan kommit till sitt slut. Det enda man må veta är att man kanske kommer att förstå världen ytterligare lite bättre. Det kanske är fel tidpunkt att filosofera klockan halv tolv på kvällen, men det hjälper mig i sökandet efter den lugna och stillsamma sömnen. Nu är det dags att låta hjärnan rensa ut dagens oviktiga informationsflöden, så att den återigen kan fyllas med diverse onyttig information.

God Natt.

tRyck till

Någonstans känns det skönt att veta att man kan höras. Någonstans där ute i världen finns jag och här är mitt allt där jag kan uttrycka hur jag känner. Bland tusentals studenter och urdruckna ölburkar, bland slit på arbetet för att få tak över huvudet och mitt bland trevliga klasskamrater och arbetskollegor händer min värld. Den lever och jag lever och här kan jag skriva min syn på det hela. Kanske är det inte en enda själ som läser det man skriver, men det är inte mitt bekymmer. Det som känns bra är att jag vet att jag kan yttra och påverka det jag tycker och tänker. Kanske påverkar man människor utan någon vetskap över det eller så kanske besökarna är engångsläsare som tycker att man är väldigt ointressant. Kanske lever vi alla olika, men vi har alla en sak gemensamt och den egenskapen gör att vi vill berätta.
En kväll som denna, kall som den är, sitter jag och funderar för mig själv. Varför ter sig livet så olika för alla? Beror det på dåligt omdöme av våra vägar vi vandrar eller beror det på vetskapen över vad som väntar där framme? Jag är glad att människor är olika, för vad hemskt om jag och min kompis inte var oense om någonting! Vad lätt man hade tröttnat på varandra.
Det där med livet är rätt intressant. Hur kommer det sig att jag sitter här och du där? Hur kommer det sig att jag är fattig och du rik? Ibland kan jag inte förstå hur man kan sitta på en rumpa full av dollartecken och inte ge lite åt de behövande. Men å andra sidan, vem är jag att döma folk? Man får väl göra precis vad man själv önskar med sina pengar och tyvärr blir det svaret ofta i studentvärlden ”Jag lägger halva lönen på sprit”. Jag kan inte göra annat än sucka när studenterna vädjar om mer pengar till politikerna, visst vi får för lite i studiebidrag, men skulle studenter få mer skulle de kanske slösa mer pengar på spriten!? Nej, fy f*n! Vilken värld vi lever i. Men jag vet att hur tufft man än må ha det i livet så kommer det tillslut att bli ljusare. Det blir alltid bättre i slutändan, som min mor alltid sa till mig.

”Det blir alltid bättre”.

Den 1:a november

Nu har vi klivit in i november månad som över en natt blivit till en kall och mörk vinterdag. Var det meningen att vintern skulle komma så fort? Inte hade jag förväntat mig att vakna upp till ett vinterlandskap i kraftiga minusgrader utanför mitt fönster. Tack för element och värmeljus, tack för filtar och varma tröjor, nödvändiga ting som vi behagar i kalla tider. Nu när vi blivit överfallna av den vita chocken börjar man undra om den kommer att hålla i sig eller töa bort? Oavsett hur naturen ter sig kan vi konstatera att vintern är här. I och med att den är kommen börjar vi allt mer tänka på julklappar, lussebullar, pepparkakor, glögg och julgran. Ja, julen är härlig på sitt alldeles egna sätt med mycket musik och ett nytt år som ska infrias. Jag välkomnar vintern trots min stora längtan till det tropiska klimatet. Men den tiden kommer också så småningom.

Bilden är hämtad från jnytt.se