tRyck till

Någonstans känns det skönt att veta att man kan höras. Någonstans där ute i världen finns jag och här är mitt allt där jag kan uttrycka hur jag känner. Bland tusentals studenter och urdruckna ölburkar, bland slit på arbetet för att få tak över huvudet och mitt bland trevliga klasskamrater och arbetskollegor händer min värld. Den lever och jag lever och här kan jag skriva min syn på det hela. Kanske är det inte en enda själ som läser det man skriver, men det är inte mitt bekymmer. Det som känns bra är att jag vet att jag kan yttra och påverka det jag tycker och tänker. Kanske påverkar man människor utan någon vetskap över det eller så kanske besökarna är engångsläsare som tycker att man är väldigt ointressant. Kanske lever vi alla olika, men vi har alla en sak gemensamt och den egenskapen gör att vi vill berätta.
En kväll som denna, kall som den är, sitter jag och funderar för mig själv. Varför ter sig livet så olika för alla? Beror det på dåligt omdöme av våra vägar vi vandrar eller beror det på vetskapen över vad som väntar där framme? Jag är glad att människor är olika, för vad hemskt om jag och min kompis inte var oense om någonting! Vad lätt man hade tröttnat på varandra.
Det där med livet är rätt intressant. Hur kommer det sig att jag sitter här och du där? Hur kommer det sig att jag är fattig och du rik? Ibland kan jag inte förstå hur man kan sitta på en rumpa full av dollartecken och inte ge lite åt de behövande. Men å andra sidan, vem är jag att döma folk? Man får väl göra precis vad man själv önskar med sina pengar och tyvärr blir det svaret ofta i studentvärlden ”Jag lägger halva lönen på sprit”. Jag kan inte göra annat än sucka när studenterna vädjar om mer pengar till politikerna, visst vi får för lite i studiebidrag, men skulle studenter få mer skulle de kanske slösa mer pengar på spriten!? Nej, fy f*n! Vilken värld vi lever i. Men jag vet att hur tufft man än må ha det i livet så kommer det tillslut att bli ljusare. Det blir alltid bättre i slutändan, som min mor alltid sa till mig.

”Det blir alltid bättre”.